Brottmålsadvokat

Våra advokater står på din sida i rätten

Brottmål

Brottmål – en av våra juridiska specialiteter

Vi har flera erfarna och duktiga brottmålsadvokater med vana från mängder av rättsliga processer. Är du misstänkt för ett brott och behöver juridiskt stöd – kontakta då oss. Vi tar även uppdrag som målsägarbiträde till personer som har drabbats av ett brott.

Alla personer som är misstänkta för brott har rätt till en offentlig försvarare, det vill säga en advokat. Staten betalar kostnaden för den offentliga försvararen. Om den tilltalade blir fälld så kan personen få betala tillbaka en viss del av advokatkostnaden. Hur stor summa det bli avgörs av hur den tilltalades ekonomiska situation ser ut.

handskakning

Vi står vid din sida i rätten

En brottsmisstänkt har alltid rätt att begära vilken advokat som man vill ha som försvarare. Är du misstänkt för ett brott? Välkommen att kontakta oss, vi kan hjälpa dig!

Man har dock inte rätt till en offentlig försvarare i alla lägen, exempelvis kan det handla en mindre trafikbrott där man anses kunna föra sin talan själv. Då har man dock rätt att anlita en privat försvarare som man betalar själv. En privat försvarare kan också anlitas om man vill byta offentlig försvarare men nekas detta av domstolen.

Även som målsägande är man ofta i en svår och utsatt situation och har behov av juridiskt ombud. Ett målsägandebiträde fungerar som stöd under förundersökningen och rättegången och kan dessutom hjälpa till i frågor som rör skadestånd och annat.

Vi åtar oss uppdrag både som försvarare och målsägarbiträde i brottmål.

Vad är ett brottmål?

Brott är en handling som kan straffas enligt lag. När ett brott har begåtts så är det polisens uppgift att utreda händelsen, genom förhör, brottsplatsundersökning, teknisk utredning med mera. Förundersökningen leds av antingen polisen eller åklagaren och är alltid belagd med sekretess.

Det är även polis eller åklagare som tar beslut om en eventuell förundersökning ska läggas ned. Anledningar till nedläggning kan vara att man inte får fram tillräckligt starka bevis för ett åtal eller om man saknar spaningsuppslag. När åklagaren beslutar sig för att åtala en person för brottet väntar en rättegång i tingsrätten. Domstolens uppgift i rättegången är att pröva om åklagaren med hjälp av förundersökningen kan bevisa att den åtalade har begått brottet.

Mindre allvarliga brott ger ofta strafföreläggande

Handlar det om ett mindre allvarligt brott så kan åklagaren istället besluta att utfärda ett strafföreläggande istället för åtal. Detta innebär att åklagaren bestämmer att den misstänkte ska betala böter, utan att det genomförs någon rättegång. För att det ska bli ett strafföreläggande måste dock den misstänkte ha erkänt brott. Trafikbrott, exempelvis fortkörning, är en typ av brott som ofta slutar med ett strafföreläggande.

Efter rättegångsförhandlingen, där båda sidor lägger fram bevisning och förhör hålls med mera, överlägger domarna. Varje domare har en röst och ingen utomstående har rätt att närvara vid överläggningen.

Domen grundas enbart på det som har framkommit under huvudförhandlingen. Domen meddelas i de flesta fall vid ett senare tillfälle, men i vissa fall kan den meddelas direkt efter överläggningen. Domen skickas dessutom alltid ut per post till de olika parterna i målet.

Brottmål – från häktning till rättegång och dom

Här berättar vi i korta ordalag vad som händer i ett brottmål, från att brottet begås och en stämningsansökan lämnas in till dom och eventuella överklaganden. 

Stämningsansökan

Ett brottmål inleds med en stämningsansökan, som lämnas in av åklagare. Denne ska där beskriva vilket brott den misstänkte ska åtalas för. Dessutom ska åklagaren beskriva hur brottet gått till, en så kallad gärningsbeskrivning. I stämningsansökan ska det även anges en rad andra faktorer angivna: vilket lagrum är aktuellt, vilken bevisning ska åberopas. Finns det teknisk bevisning och vittnen så ska dessa också redogöras för i stämningsansökan. Även eventuella skadeståndsanspråk ska anges.

Inför rätta

När åtal har väckts i ett brottmål så kommer gärningspersonen att ställas inför rätta. Det är i rätten som brottsoffret, även kallad målsäganden, får berätta vad som hänt. I brottmål medverkar tre nämndemän och en juristdomare, men bara om påföljden väntas bli större än böter.

Under rättegången så ger båda sidor sin version av det som inträffat. Såväl den misstänkte som brottsoffret får redogöra för vad de anser har hänt. Finns det vittnen till händelsen så förhörs även dessa under ett brottmål. Sist så sammanfattar båda sidor vad som har skett samt redovisar även vad om talar emot och för den brottsåtalade personen.

Dom och överklagan

Domstolen bestämmer sedan om den åtalade är skyldig eller oskyldig till brott. Om den åtalade befinns skyldig så utdömer rätten även påföljden. I brottmål kan det handla om allt från böter till längre fängelsestraff. Rätten bedömer även om målsäganden har rätt till skadestånd och hur stora summor det handlar om.

En person som döms har rätt att överklaga domen. Även den målsägande kan överklaga en dom om det av någon finns ett missnöje inom skadeståndsdelen.

Åklagaren kan själv överklaga domen om den tilltalade frias, döms för ett lindrigare brott eller inte får det straff som har begärts av åklagaren. Ett överklagande måste ske skriftligen och måste lämnas in som mest tre veckor efter att domen har meddelats. I vissa fall måste man få ett prövningstillstånd för att Hovrätten ska ta upp målet. Sista rättsliga instansen är Högsta Domstolen, men dess huvuduppgift är att ta upp prejudicerande mål. 

Vi har gedigen erfarenhet av alla typer av brottmål